Trötter

Phu! Idag har det varit en tuff dag på jobbet. Många svårt sjuka patienter och folk som sliter i en och skäller, vi har väntat, min anhörig är sjukare, släpp det du håller på med, det kommer ett trauma.... men jag måste göra färdigt här! Nej du kan inte du får göra det sen! Ghaaa!!! Det gäller att kunna hantera stress och att du aldrig får avsluta det du har påbörjat, samtidigt som du hör suck från anhöriga att man ingenting gör! Jag tror inte att jag har suttit ner mer än 5 min på 9 timmar. Oftast är det de friska som klagar mest så är det alltid. När jag gick hem ikväll så var det 42 patienter på akuten och vi har 17 rum, det finns inte ens britsar till alla så att man kan erbjuda en sängplats!Det är UNDER ALL KRITIK! Patienter som blir nekade Vårdcentralen kommer till oss, Akuten står ju alltid öppen för alla och vi styr inte över flödet, hur många som kommer och det är dålig empati från anhöriga och patienter!
Tur att jag har världens bäste att komma hem till! Och bara får kramas och få lite nya krafter! Jag mötte en man ikväll på jobbet som hade drabbats av den hemska sjukdomen ALS, som gör att varje muskel i din kropp förtvinas och tillsist så drabbas andningen och du kvävs till döds. Han hade sådan hemsk panikångest, tom hans muskler runt munnen var förtvinade så han kunde inte få fram ord, inte ens lyfta handen ingenting kunde han göra! Jag blev såå ledsen själv mycket elände är man med om på en akutmottagning men jag blir så illa berörd av sådana hemskheter!
Säger bara var rädda om varandra och ta vara på varenda dag! Vi vet inte vårt öde och tur är väl det! Jag ska hålla lite extra om O ikväll! Kram A